20/11/2025
Jag insåg en sak idag.
Att här, inom caféets fyra väggar, har jag skapat en safe space för mig själv. En plats där jag får vara mig själv. En plats där jag får känna mig trygg.
Jag tror inte att jag har förstått det förrän nu hur mycket det har betytt för mig att inte behöva skyla delar av vem jag är eller känna att jag på något sätt är fel.
Men idag slog det mig alltså, när jag lite krampaktigt tog mina första steg ut i den riktiga världen, att den är kall och hänsynslös. Att du måste passa in i en så snäv mall att det är uppgjort för att misslyckas, särskilt om en råkar vara lite för mycket.
Jag minns så tydligt när min pappa försiktigt sa till mig, men Therese du kanske inte ska skratta så högt här i caféet. Och jag snabbt svarade, kan jag visst för det är okej att vara den jag är (i varje fall om en äger stället 😂).
Så hur ska en ta sig an framtiden nu. När en inte längre kommer att ha sitt safe space och alltså inte kunna vara helt och hållet sig själv.
Jag tycker egentligen att det enkla svaret är att hitta en ny lokal och bara fortsätta köra på det redan inslagna spåret. Problem solved. Easy peasy. Klappat och klart.
Låt mig sova på saken.
Men jag är så tacksam över det Maria Therese jag har skapat och hoppas att även ni känner att ni har fått vara precis den ni är inom caféets fyra väggar.
Att ni liksom jag har känt er trygga här.
Dagens insikt.
Över och ut.
Och tack för att ni har tagit er an mig för den jag är.
Evigt tacksam för det 🙏
